Om en syster...
Vad mer finns att berätta om en syster än att hon tyckte om Tommy Steel och Skelefteå hockey?
Jo, ganska mycket.
Jag minns att jag brukade krypa ner hos henne i sängen, när hon var på besök på Rydsvägen, eftersom hon var en Gudabenådad högläsare. Vi betade av en hel del böcker, syster Maud och jag.
Jag har henne också att tacka för besöken i Vindeln. Jag tillbringade många lov där uppe i Västerbotten.
Det blev aldrig mörkt om somrarna när midnattssolen regerade i landskapet och det var aldrig lika fuktigt om vintrarna som här nere i Östergötland. Jag minns frostgnistrande dagar med sol och 30 minusgrader. Hur näsborrarna frös ihop när man tog ett andetag i kylan. Hur kisstrålen frös till en isbåge när man uträttade sina behov bakom en buske.
Min syster Maud var en duktig handarbetare som gjorde fina sameslöjdsarmband (tennarbeten) och kunde fläta de vackraste korgarna.
Jag minns också att juldagen, med julottan tidigt om morgonen, var min mors och systers alldeles speciella stund tillsammans. Då tog de en fika och pratade om livet. Fastän jag bara var en liten parvel på den tiden förstod jag att man inte skulle störa.
I egenskap av sladdbarn i en skara på sex barn är det ju klart att jag kände en viss distans till min äldsta syster som var 22 år äldre än jag. Men, det där ordnade till sig med åren. Vi kom allt närmare varandra på äldre dagar. Jag vet att min äldsta bror har det riktigt tufft just nu. Han är den enda som är kvar i livet av de tre musketörerna från 50-talet. Maud föddes i april 1949, min bror Anders (som omkom i en trafikolycka 1973) föddes på julafton 1952. Cai, min äldsta bror kom däremellan, i november 1950. De här tre syskonen, som alla bodde på Klarbärsgatan i Valla under 50-talet, höll ihop som ler och långhalm.
Min far spelade både på Stryktipset och Lotto, men vann sällan någonting stort. Däremot löste han Expressens svåraste korsord någon gång i slutet av 50-talet och blev belönad med en Hamburgresa! Han skickade in lösningen i min mors namn, vilket resulterade i att hon kom med på bild i tidningen med sin lilla barnaskara. Journalisten hade glömt vad Maud hette och blev således tvungen att hitta på ett namn innan tidningen skulle tryckas. Det blev Barbro.
Familjen Svensson kunde dock inte resa till Hamburg emedan barnen var alldeles för små så de fick pengarna istället.
Allt sedan julen 1974 har min syster Maud köpt boken "Bland tomtar och troll", med illustrationer av John Bauer, åt mig i julkapp. Jag har en gedigen samling vid det här laget. I år kommer jag att få köpa boken själv...
Ha det bra nu syster, var du än är. I den bästa av världar ses vi en dag igen.
Din bror Jens
Jo, ganska mycket.
Jag minns att jag brukade krypa ner hos henne i sängen, när hon var på besök på Rydsvägen, eftersom hon var en Gudabenådad högläsare. Vi betade av en hel del böcker, syster Maud och jag.
Jag har henne också att tacka för besöken i Vindeln. Jag tillbringade många lov där uppe i Västerbotten.
Det blev aldrig mörkt om somrarna när midnattssolen regerade i landskapet och det var aldrig lika fuktigt om vintrarna som här nere i Östergötland. Jag minns frostgnistrande dagar med sol och 30 minusgrader. Hur näsborrarna frös ihop när man tog ett andetag i kylan. Hur kisstrålen frös till en isbåge när man uträttade sina behov bakom en buske.
Min syster Maud var en duktig handarbetare som gjorde fina sameslöjdsarmband (tennarbeten) och kunde fläta de vackraste korgarna.
Jag minns också att juldagen, med julottan tidigt om morgonen, var min mors och systers alldeles speciella stund tillsammans. Då tog de en fika och pratade om livet. Fastän jag bara var en liten parvel på den tiden förstod jag att man inte skulle störa.
I egenskap av sladdbarn i en skara på sex barn är det ju klart att jag kände en viss distans till min äldsta syster som var 22 år äldre än jag. Men, det där ordnade till sig med åren. Vi kom allt närmare varandra på äldre dagar. Jag vet att min äldsta bror har det riktigt tufft just nu. Han är den enda som är kvar i livet av de tre musketörerna från 50-talet. Maud föddes i april 1949, min bror Anders (som omkom i en trafikolycka 1973) föddes på julafton 1952. Cai, min äldsta bror kom däremellan, i november 1950. De här tre syskonen, som alla bodde på Klarbärsgatan i Valla under 50-talet, höll ihop som ler och långhalm.
Min far spelade både på Stryktipset och Lotto, men vann sällan någonting stort. Däremot löste han Expressens svåraste korsord någon gång i slutet av 50-talet och blev belönad med en Hamburgresa! Han skickade in lösningen i min mors namn, vilket resulterade i att hon kom med på bild i tidningen med sin lilla barnaskara. Journalisten hade glömt vad Maud hette och blev således tvungen att hitta på ett namn innan tidningen skulle tryckas. Det blev Barbro.
Familjen Svensson kunde dock inte resa till Hamburg emedan barnen var alldeles för små så de fick pengarna istället.
Allt sedan julen 1974 har min syster Maud köpt boken "Bland tomtar och troll", med illustrationer av John Bauer, åt mig i julkapp. Jag har en gedigen samling vid det här laget. I år kommer jag att få köpa boken själv...
Ha det bra nu syster, var du än är. I den bästa av världar ses vi en dag igen.
Din bror Jens