Jag har slarvat med proteinet!

Jag har skrivit det förr och jag känner mig nödd och tvungen att nämna det igen,
min träningsfrekvens är så hög att jag knappt hinner med att blogga.
Under augusti månad har jag provat på så många olika aktiviteter att gränssnittet i
gymmets app, som brukar vara så tjusigt med sina färggranna diagram, har blivit
grötigt och fult ;) 
Det har varit alltifrån sprint, löpning och body combat till cirkelträning, PT-team och 
ren styrketräning. Av de 23 dagar som förflutit i augusti har jag checkat in på gymmet
19 gånger.


Den tredelade styrketräningen som min PT har lagt upp i form av passen PUSH,
PULL och BEN och som enbart går under benämningen "Träning" i diagrammet
ovan, är det jag fokuserar mest på. En utvecklad styrka och kondition är vad som
behövs för att nå mina mål. Ett av målen är Vätternrundan nästa år.

Det kan hända att jag låter lite kluven i min uppfattning om träning? Först och främst
vill jag säga att det enbart är roligt och ger mig både endorfin- och adrenalinkickar! 
Det finns ingen psykmedicin i världen som fungerar bättre än intensiv träning.
Tro mig, jag vet vad jag talar om!
Och om jag ska ge dig, som står inför valet och kvalet om du ska ta det där berömda
första steget över den mentala tröskeln, ett råd så... är det bara att köra! Gör det nu!
Börja träna! Gör vad som helst, greppa en hantel, anmäl dig till ett pass, allt är bra!

Min ambivalens handlar alltså inte om vikten av att träna eller om motivation.
Nej, jag VET hur viktigt och roligt det är! 
Allvarligt talat... det är det här med kosten som jag ännu inte riktigt har "satt".
Det är i sanning en snårig djungel som jag inte riktigt hittar i. 
När det gällde att gå ner i vikt var det faktiskt inte särskilt svårt, jag åt det min PT
(och tillika kostrådgivare) rekommenderade. Sim sala bim! Plötsligt hade jag tappat
30 kilo fett. Underbart! 
Det var när jag stod inför utmaningen att ta nästa steg som svårigheterna började.
Jag skulle plötsligt börja äta mer igen, mycket mer (!), så att jag kunde bygga muskler.
För det första var jag mentalt oförberedd på att sätta ännu ett mål. Det fanns ju inte i
min föreställningsvärld att jag skulle lyckas med det första. För det andra var jag livrädd
inför rekommendationen att ändra min kosthållning, nu när den fungerade så bra.
Tänk om jag tappade greppet och plötsligt gick upp de där 30 kilona igen!? Jag hade
varit med om det förr, en snabb viktnedgång och en lika snabb uppgång igen. Hjälp!
Ja, det var här någonstans som jag stötte på min första motgång under min så
framgångsrika hälsoresa. Samtidigt hade jag gjort mitt sista och trettiosjätte pass med
PTn. Nu stod jag ensam.
Gudarna ska veta att jag gjorde ett modigt försök att börja äta ohejdat igen... men
ganska snart, när jag gick från 87 kg till 94, vågade jag inte fortsätta längre.
Dessutom slarvade jag med proteinet. Jag åt inte tillräckligt med protein, vilket
ledde till att jag tränade som en tok utan synbara resultat.
Idag väger jag 87 kg igen och den senaste invägningen visade att jag led av en viss
"proteinbrist". 

Vid skrivandets stund har jag precis gått med i ett team (med PT) som kommer att
fokusera på styrka under hösten. Vi kommer också att få hjälp med kosten.
Häromdagen kokade jag mängder med ägg som jag har haft med mig i väskan
och som jag har tryckt i mig då och då. Jag kommer också att se till att måltiderna
innehåller mycket protein samt inhandla några säckar med pulver.

Träningen är min största hobby och det har varit odelat roligt och pretantionslöst fram
till nu. Nu krävs det att jag planerar bättre och läser på lite.

Vi ses på gymmet! 

Jens