”Det rökte som när Tingstäde träsk brann”!
Det finns en del uttryck och talesätt i det svenska språket som härrör ända från forntiden. Vi har alltså begagnat oss av dessa ord och meningar dagligen i mer än tusen år. Det är ju fantastiskt att tänka sig att de har spridits från mun till mun genom många generationer utan att dö ut. Ja, i dryga trettio mansåldrar!
Här kanske jag bör nämna att med en mansålder menas en period på ungefär 30 år, eftersom det är åldersskillnaden mellan två generationer.
En av gotlänningarna ofta vedertagen fras är ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann”!
Den använder de vid större eldsvådor eller kraftig rökutveckling. Ingen visste riktigt varför förrän arkeologerna gjorde ett spännande fynd mitt i träsket.
Vi ska återkomma till det snart, men först kanske vi ska bena ut ett par mer vanliga talesätt med rötterna i det förgångna?
Let´s do!
Ta ”Gudars skymning!” till exempel, som användes under vikingatiden som ett utrop av förfäran.
Det betyder något i stil med Gudarnas slutliga öde och hänvisar till Ragnarök (ragna rökkr ”gudarnas mörker”). Hur många av oss har inte ropat gudars skymning någon gång i livet?
Det har i alla fall jag.
I går när jag pratade med en vän i telefonen nämnde jag att min förkylning för en gångs skull inte hade satt sig på lungorna, och i nästa andetag sa jag ”Peppar peppar ta i trä”!
Det är nog ett mer använt uttryck idag än ”gudars skymning”, eller hur?
”Ta i trä!” är ett forntida meddelande till gudarna. En vädjan om hjälp med fortsatt framgång i livet. Under forntiden trodde man att andar och gudar bodde i träd, så när man ville ha kontakt med dem knackade man två gånger på trädets stam. En gång för att be om hjälp och en gång till för att tacka.
Tyvärr hjälpte det inte i mitt fall för förkylningen sitter som en smäck på lungorna i dag.
Allt sedan i måndags har jag bara blivit sämre och sämre. Det är inte roligt.
Min kollega J blev förkyld och var hemma i två dagar, för att sedan komma tillbaka till jobbet igen. Varför händer det aldrig mig?
Nåja, ska vi ta upp den där tråden om Tingstäde träsk nu? Anledningen till varför man säger ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann” på Gotland?
Länge förundrades man över varför man gick omkring och pratade om ett brinnande träsk!? Alla vet ju att ett träsk är en våtmark med lös botten och öppna vattenytor.
Jag menar, det är ju inte något som tar eld i första taget, eller hur?
Egentligen hade man ganska nära till svaret för de allra flesta som bodde i trakten kring Tingstäde visste om att det fanns ett gammalt raserat pålverk på botten av träskets stora öppna vattenyta. Det sk. bulverket.
Redan på 1850-talet undersökte arkeologerna resterna efter en stor träfästning i Tingstäde träsk. Den låg utspridd i stora ytterst välbevarade timmerhögar.
Under 80-talet kunde man datera fästningen till år 1130 och man fann då kolrester som indikerade på att byggnaden hade brunnit. DÄR har vi alltså svaret.
För dig som vill veta mer finns det en avhandling författad i ämnet av arkeologen Johan Rönnby från 1995. Där i kan man läsa att fästningen var en 170 x 170 meter stor kvadratisk plattform av trä. På den stod många olika hus. Man vet inte varför behovet av en sjöborg fanns, bara att den redan efter en vinter började sjunka ner i den lösa sjöbottnen och att den senare brann. Det måste ha rykt rejält! Ja, ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann”!
Jag kan tänka mig att mitt historieältande inte är så värst spännande för många av er?
Tyvärr visar det sig också att historielektionerna i svenska skolan i regel inte uppskattas hos elever idag. Det tycks vara ett av de mest impopulära ämnena. I USA däremot är det tvärtom, jänkarna som knappt har en historia 😉
Min mission är att ändra på det här. Nu har jag ju visserligen samhällskunskapen på mellanstadiet på Lillgårdsskolan MEN gissa om mina elever får höra många ”rövarhistorier” ? Svar = O ja!
Bortsett från förkylningen mår jag mycket bra dessa dagar, och att jag gör det beror på att jag väljer att göra det jag vill. Inte det jag måste eller det jag borde göra eftersom andra vill det.
Nej, jag tar mig bara för med det jag själv önskar och jag umgås bara med dom som ger mig energi.
Jag har för första gången någonsin dumpat en av mina buddistiska regler -"Var rädd om dom som är besvärliga för dom har du fått att träna dig på".
Skitsnack! Dom får andra gärna träna sig på. Det finns inte plats för någon besvärlighet mer i mitt liv. Jag är snart 53 år och tänker från och med nu enbart njuta av tillvaron... så länge det går. Kanske kommer kriget hit tillslut? Kanske släcks hela rikets elförsörjning ner i en cyberattack? Kanske leder den globala uppvärmningen till stora naturkatastrofer även i Sverige? Kanske tar de kriminella gängen över helt snart i vårt naiva samhälle? Kanske drabbas vi av ett muterat virus som inte går att bota? Kanske kanske kanske... men jag har inte satt några barn till världen och innan katastrofen ev. inträffar ska jag verkligen leva livet fullt ut!
Here I come!
Här kanske jag bör nämna att med en mansålder menas en period på ungefär 30 år, eftersom det är åldersskillnaden mellan två generationer.
En av gotlänningarna ofta vedertagen fras är ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann”!
Den använder de vid större eldsvådor eller kraftig rökutveckling. Ingen visste riktigt varför förrän arkeologerna gjorde ett spännande fynd mitt i träsket.
Vi ska återkomma till det snart, men först kanske vi ska bena ut ett par mer vanliga talesätt med rötterna i det förgångna?
Let´s do!
Ta ”Gudars skymning!” till exempel, som användes under vikingatiden som ett utrop av förfäran.
Det betyder något i stil med Gudarnas slutliga öde och hänvisar till Ragnarök (ragna rökkr ”gudarnas mörker”). Hur många av oss har inte ropat gudars skymning någon gång i livet?
Det har i alla fall jag.
I går när jag pratade med en vän i telefonen nämnde jag att min förkylning för en gångs skull inte hade satt sig på lungorna, och i nästa andetag sa jag ”Peppar peppar ta i trä”!
Det är nog ett mer använt uttryck idag än ”gudars skymning”, eller hur?
”Ta i trä!” är ett forntida meddelande till gudarna. En vädjan om hjälp med fortsatt framgång i livet. Under forntiden trodde man att andar och gudar bodde i träd, så när man ville ha kontakt med dem knackade man två gånger på trädets stam. En gång för att be om hjälp och en gång till för att tacka.
Tyvärr hjälpte det inte i mitt fall för förkylningen sitter som en smäck på lungorna i dag.
Allt sedan i måndags har jag bara blivit sämre och sämre. Det är inte roligt.
Min kollega J blev förkyld och var hemma i två dagar, för att sedan komma tillbaka till jobbet igen. Varför händer det aldrig mig?
Nåja, ska vi ta upp den där tråden om Tingstäde träsk nu? Anledningen till varför man säger ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann” på Gotland?
Länge förundrades man över varför man gick omkring och pratade om ett brinnande träsk!? Alla vet ju att ett träsk är en våtmark med lös botten och öppna vattenytor.
Jag menar, det är ju inte något som tar eld i första taget, eller hur?
Egentligen hade man ganska nära till svaret för de allra flesta som bodde i trakten kring Tingstäde visste om att det fanns ett gammalt raserat pålverk på botten av träskets stora öppna vattenyta. Det sk. bulverket.
Redan på 1850-talet undersökte arkeologerna resterna efter en stor träfästning i Tingstäde träsk. Den låg utspridd i stora ytterst välbevarade timmerhögar.
Under 80-talet kunde man datera fästningen till år 1130 och man fann då kolrester som indikerade på att byggnaden hade brunnit. DÄR har vi alltså svaret.
Den låg utspridd i stora ytterst välbevarade timmerhögar.
För dig som vill veta mer finns det en avhandling författad i ämnet av arkeologen Johan Rönnby från 1995. Där i kan man läsa att fästningen var en 170 x 170 meter stor kvadratisk plattform av trä. På den stod många olika hus. Man vet inte varför behovet av en sjöborg fanns, bara att den redan efter en vinter började sjunka ner i den lösa sjöbottnen och att den senare brann. Det måste ha rykt rejält! Ja, ”Det rökte som när Tingstäde träsk brann”!
Jag kan tänka mig att mitt historieältande inte är så värst spännande för många av er?
Tyvärr visar det sig också att historielektionerna i svenska skolan i regel inte uppskattas hos elever idag. Det tycks vara ett av de mest impopulära ämnena. I USA däremot är det tvärtom, jänkarna som knappt har en historia 😉
Min mission är att ändra på det här. Nu har jag ju visserligen samhällskunskapen på mellanstadiet på Lillgårdsskolan MEN gissa om mina elever får höra många ”rövarhistorier” ? Svar = O ja!
Bortsett från förkylningen mår jag mycket bra dessa dagar, och att jag gör det beror på att jag väljer att göra det jag vill. Inte det jag måste eller det jag borde göra eftersom andra vill det.
Nej, jag tar mig bara för med det jag själv önskar och jag umgås bara med dom som ger mig energi.
Jag har för första gången någonsin dumpat en av mina buddistiska regler -"Var rädd om dom som är besvärliga för dom har du fått att träna dig på".
Skitsnack! Dom får andra gärna träna sig på. Det finns inte plats för någon besvärlighet mer i mitt liv. Jag är snart 53 år och tänker från och med nu enbart njuta av tillvaron... så länge det går. Kanske kommer kriget hit tillslut? Kanske släcks hela rikets elförsörjning ner i en cyberattack? Kanske leder den globala uppvärmningen till stora naturkatastrofer även i Sverige? Kanske tar de kriminella gängen över helt snart i vårt naiva samhälle? Kanske drabbas vi av ett muterat virus som inte går att bota? Kanske kanske kanske... men jag har inte satt några barn till världen och innan katastrofen ev. inträffar ska jag verkligen leva livet fullt ut!
Here I come!
GLAD PÅSK!
önskar
önskar
Jens